"Just idag är jag stark"

Hej LUNDMYR-läsare!
Nä det har inte varit någon ordning på torpet på sistone, men nu känner jag för att äntra skrivstugan igen.
Min högt älskade pappa har drabbats av hjärnblödning. En månad sedan nu, fattar inte vart tiden tagit vägen. Vi har pendlat mellan hopp och förtvivlan och gör fortfarande.
Mycket ser bra ut men frågan är hur många smällar till på vägen pappa Lelles kropp orkar med. Såsom efterföljande lunginflammationer mm. Men ett starkt lejon som han är så har vi tron intakt på honom.
Hjärnkirurgi, nedsövning 1 vecka,lunginflammation, hjärtflimmer, nedsövning 1 vecka till, lunginflammation, talbar med fin kontakt, nedsövning igen pga andningsstopp...
Ja ni hör, fattar inte att man orkar. Men vänner är en väldigt bra medicin. Bara en sådan simpel sak som att människor skriver ett hjärta på facebook helar faktiskt för en stund. Man blir varm och orkar kämpa ett tag till.
En annan glädje är att ens lillebror tar ett steg fram och "tar över" på sjukhuset och fixar och pysslar om pappa så att jag "den eviga storasystern" med allt vad det innebär , kan ta ett steg tillbaka. Helt underbart!
"Just idag är jag stark" av Kenta passar mig denna tisdag. I förrgår grät jag många ggr och kände att allt var kört.
Livet på sin spets, hopp och förtvivlan, liv och död.
Som min älskling Louise skrev i en dikt häromdagen: "livet går upp o ner, alla människor har sitt eget klur, hursomhelst så går livet alltid vidare"
Kram till alla fantastiska människor och tack för denna dag!