Jag har alltid haft en längtan att arbeta på Hospice, vård i livets slutskede. Läser just nu en fantastisk bok i ämnet som jag varmt vill rekommendera "Döden är livsviktig" för er som är intresserade. Handlar egentligen om att bemöta LIVET på bästa sätt.
För mig har det alltid varit naturligt att involvera mina barn i bl.a döden. När Louise var 5 år fick hon vara med och ligga i min pappas underbara fru Mariannes säng , när hon var döende. I en hel vecka låg vi där ända till sista andetaget. En otroligt fin upplevelse för alla. Inte läskigt, inte skrämmande, bara fint.
Jag har alltid trivts väldigt bra i mötet med gamla människor. Min farfar umgicks jag med väldigt mycket så länge han levde. En sak som många äldre har behov av att prata om är just döden. Det är så lätt för oss att bara vifta bort. Men för dem är det en realitet, de vet såklart att döden är på intågande.
Så med både farfar och Marianne pratade jag om döden. Och om livet som en följd av det. För er som vågar kan jag säga att det blir väldigt berikande samtal.
Ha en underbar dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar